Jag har aldrig...

lagt upp någon förlossningsberättelse när jag fick Emanuel så gör de här i stället =)

2009-08-26

Under dagen hr jag en konstig känsla lite mol värk kanske vet igentligen inte vad det är jag känner bara på mig att något ät det. Förvärkarna gör nog lite ondare men jag blundar bara för det. Jag målar förådet och plockar kottar.
Känslar fortsätter.
Ca. 22.45 Mamma och sandra börjar förstå att det är något som händer men jag blundar fortfarande för det och skyller på tarmvred ”inte är det verkar inte det är nog bara tarmvred”
Ca 23.00 Sandra börjar klocka verkarna jag blundar och tror inte på dom när dom säger att det är verkar jag har..
Dom kommer redan med 6-9 minuters mellanrum.
Nu skrev jag till Peter att han inte fick ha av telefon för kanske men bara kanske hade det satt igång men att det lika gärna inte var något.

Ligger i stugan med värkarna i full gång

 2009-08-27

Ca. 00.00 Värkarna börjar göra ganska ont jag börjar andas igenom dom men skyller fortfarande på tarmvred (tidigare trodde jag det var det men nu vågar jag nog bara inte hoppas på att det är värkar)
Sandra och mamma tror jag ska kommer ha fått innan den här dagen men jag tror dom inte och säger ”Jag kan forfarande gå 3 veckor till”.
Ca 00.30 jag erkänner att jag har värkar. Jag skriver fortfarande med Peter och uppdaterar honom om vad som händer.
Han frågar om jhan ska komma men jag tycker det är onödigt för än så länge kan det ju vara flera veckor bort ”haha”.
Värkarna börjar nu göra riktigt ont jag har väldigt svårt att få fram något ord under en värk.
Mamma går i säng och tycker vi ska följa med men jag känner inte att jag har ro till det så vi sitter uppe ett tag till.
Pratar med Peter vid 01.30-02.00 lugnar honom genom att säga att man aldrig vet det kan lika gärna avta vi bestämmer att han ska fara på jobbet dagen efter ett tag så träffas vi hemma på eftermiddagen.
Just efter 02.00går vi i säng jag har då haft 5-7 minuter mellan värkarna i tre timmar ”förutom två stycken som var 9min mellan” men när jag lägger mig avtar dom lite och det är ju 10-15 minuter mellan får somna tillslut och vaknar inte så många gånger under natten (men vet ej hur många).
Ca 09.00 vaknar jag riktigt men ligger kvar i sängen till 10-11 någon gång med värkar ca 10 min mellanrum när jag stiger upp kommer värkarna med ca 5 min mellanrum igen.
Mamma skyndar sig att göra lunch åt pappa och dom andra så vi kan fara sen för nu börjar jag ha väldigt jobbigt.
Vi far just efter 12.00 först till stan för mamma ska göra lite saker och peter jobbar än färden till stan är väldigt jobbigt värkarna börjar komma tätare ca 3min i mellan och jag kan verkligen inte säga något under dom utan måste andas genom dom.  

Tillslut far vi mot ske-hamn ca 14.00 Peter far hem och möter upp oss.
När jag kommer hem duchar jag och ringer sedan till förlossningen dom säger att vi ska komma in på koll.
Så vi far ganska direkt nu är klockan ca 15.00.
Väl inne på förlossningen får jag sitta i CTG-kurvan och blir glömd så jag får sitta där på inskrivningen nästan en timme när dom kommer och undersöker mig är jag uppen en cm och livmodertappen är nästan helt utplånad lite mindre än en cm kvar. Då känns det ganska hopplöst har haft värkar så länge och så kraftiga och det är det ända som hänt.
Hon säger att hon tycker jag ska fara hem och fortsätta jobba sen komma tillbaka över natten så jag kan få morfin och sova, och så fort jag är öppen 3-4cm ska dom ta hinnorna.
Vi far hem igen nu är klockan kanske 17.00 vi köper mat äter sen går jag i duchen vilket lindar enormt men värkarna fortsätter komma  med ca 3 min mellanrum så vid 19.00 åker vi in igen. Väl framme på förlossningen slutar värkarna komma vi sitter i 20 min och väntar men det kommer ingen så till slut går jag grinandes till barnmorskan och berättar att vi kom in igen för att dom var så täta och gjorde så ont men nu har dom slutat hon säger att vi ska gå och fika och slappna av sen ska vi göra en kurva för det är nog bara det att jag är spänd eller något. Hon var säker att dom skulle komma tillbaka.
Så vi går och sätter oss på soffan mamma är fortfarande kvar för att veta om vi ska fara hem igen eller får stanna… Sen far hon för att hämta en nyckel och vi får gå och göra en ny kurva.
Förstod inte varför för jag hade forfarande nästan imnga värkar utan en varje kvart ungefär
Konstigt nog när vi satt oss i CTG-kurvan började dom komma med 7 min mellan rum igen
Då vart jag lycklig peter pratade med mamma så hon viste att vi skulle stanna och hon kunde fara tillbaka till stugan.
CTG kurvan första gången

Barnmorskan undersökte mig och inget hade hänt jag var fortfarande bara öppen en cm och en bit av tappen var kvar då ville jag bara gråta….
Men hon uppmuntrade mig genom att säga att hon var helt säker på att vi skulle få barn under natten i alla fall….
Vi la oss på rummet vi fick och såg lite tv och jobbade igenom värkarna lite senare kom dom och gav mig morfin så jag skulle få sova.
Vid 03.30 kom dom in och kände om jag öppnat mig något mer vilket jag inte hade gjort.

 

2009-08-28

Vaknade före 09.00 åt frukost vilket inte var kul för jag satt där med värkar medans alla andra satt där med sina nya små liv…
Sen gjorde vi en ny kurva hade värkar som vanligt med ca 7 min mellanrum, sen undersökte hon vilket var en mardröm för som vanligt hade det inte hänt något utan jag var öppen en cm och livmodertappen var fortfarande inte helt utplånad.. Men denna barnmorska var snäll hon tyckte att  jag hade ju jobbat så länge så bara livmodertappen är helt utplånad så ska hon ta hinnorna även om jag bara är öppen en cm. Det kändes ju ganska bra.

Hon tyckte vi skulle åka hem och jobba några timmar sen komma tillbaka, vi gjorde som hon sa var hemma några timmar men det var för jobbigt, ångrade att vi åkte hem så vid 15.30 åkte vi tillbaka när vi kom gjorde vi en kurva som vanligt samma värkar kanske lite tätare när hon skulle undersöka mig tyckte jag nästan det var onödigt för jag trodde att det skulle vara som förr men icket nu var jag öppen två cm och livmodertappen var helt utplånad men gissa nu var det ju en ny barnmorska igen så hon sa att vi skulle gå till rummet och ringa om det var så att vi kände att det var dags att åka in på förlossningssalen, och att när jag är öppen 3-5 cm skule dom ta hinnorna det var som en bomb jag trodde ju dom skulle ta hinnorna nu men hon som tyckte det hade ju redan slutat så det var bara att vänta.

Mamma och pappa kom vid 17.30 och lämna en väska.

Efter det var det för jobbigt så vi ringde på dom och fick gå till förlossningssalen ca 17.55 och bara 15 min senare började jag med lustgas vilket var jätte skönt hade fortfarande väldigt väldigt ont men det var som avslappnade på något sätt.
Pigg och glad eller ?

Hinnorna tog dom ganska snabbt och värkarna vart ännu värre, vid 19.15 fick jag epudiral vilken dröm.
Nu ligger jag och pratar mjukar Peters hand jag mår super (om man tänker på att jag håller på att föda barn).
20.00 öppen 5cm
Nu har jag värkar en min långa och en min mellan.
Jag frågar barnmorskan hur länge hon tror jag kommer hålla på och hon tror att det kommer under natten någon gång.
Vet inte riktigt när men någon gång här så blir lillens hjärtljud dåliga och dom flyttar på mig åt olika håll tills han trivs med min liggställning och hjärtljuden blir bra igen.
21.45 Öppen 6cm dom tycker det har hänt för lite dom två sista timmarna så vid 22.00 sätter dom dropp men bara på ”lägsta” eftersom jag redan har värkar varannan minut.
22.15 Jag går på toa men det går inte.
22.30 går tillbaka till sängen och håller för jag tror verkligen jag behöver på toa men inser snart att det är nog inte det utan det är nog kryst värkar så jag säger det till barnmorskan men hon säger att det inte är det.
Jag känner fortfarande att det det är det så jag försöker förklara för henne att jag krystar men hon säger bara ”nej nej men det gör du inte t det bara lugt”.
Jag känner hur enormt det trycker neråt och känner mellan benen och då känner jag en kladdig topp på ett huvud säger då till barnmorskan ”Jo jag har krystvärkar och huvudet är på väg ut” hon tittar och blir chockad ”oj nu ska vi föda barn” säger hon och ringer på klockan för att undersköterskan ska komma men eftersom hon inte heller trodde jag skulle föda än kommer hon inte så en annan får springa och hämta henne.
Jag krystar och huvudet kommer men nu slutar värkarna det kommer ingen … Så dom sätter på droppet mer och tillslut kommer det en och han kommer ut kl 22.49.

Peter klipper navelsträngen och han kommer upp på min mage helt perfekt.
Kan inte säga hur många eller hur länge jag krysta eftersom jag redan gjorde det på toan utan att någon förstod det så jag vet inte riktigt.  

Ja det var min förlossning, lite väl lång och det gick lite för fort på slutet men ändå helt underbart.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0